Wykman: Ingen höjd spelskatt – vill stoppa betalningar till olicensierat spel

Sveriges finansmarknadsminister Niklas Wykman signalerar att någon höjning av spelskatten inte är aktuell i nuläget. Beskedet kommer efter spekulationer om en möjlig höjning från 22% till 26% inför vårbudgeten. I samband med ett branschseminarium hos Branschföreningen för Onlinespel, BOS, framhåller regeringen i stället kreditspel, betalningslösningar och åtgärder mot den olicensierade marknaden som centrala fokusområden.

I samband med seminariet lyfte Wykman särskilt fram spel med lånade pengar som ett centralt problemområde. Kopplingen mellan spel och snabblån beskrivs som en riskfaktor, där regeringen redan har vidtagit åtgärder för att strama åt kreditgivningen, bland annat genom skärpta krav på långivare och lägre tillåtna räntenivåer.

Budskapet är att ansvaret i större utsträckning bör ligga på de aktörer som tillhandahåller krediter, snarare än enbart på spelbolagen. Genom att säkerställa att lån ges under mer kontrollerade former vill regeringen minska risken för att spel finansieras med lånade pengar.

Värt att nämna är också att BOS generalsekreterare Gustaf Hoffstedt går på föräldraledighet från och med Q2’26 och Daniel Valiollahi tillträder som tillförordnad generalsekreterare den 1 april.

Vill gå efter pengaflödena

En tydlig inriktning från regeringen är att i högre grad rikta åtgärder mot betalningsflöden kopplade till olicensierade spelaktörer. I stället för att prioritera mer långtgående åtgärder som blockering av webbsidor eller IP-adresser, pekar Wykman på möjligheten att försvåra eller stoppa transaktioner till aktörer utanför licenssystemet.

Resonemanget bygger på att det inte är en grundläggande rättighet att kunna skicka pengar vart som helst, även om tillgången till information på internet i sig bör vara fri. Genom att angripa betalningsledet kan staten enligt detta synsätt komma åt den illegala marknaden mer effektivt, utan att ge sig in i mer principiellt svåra frågor kring informationsfrihet.

Samtidigt öppnar ministern för ett närmare samarbete mellan spelbolag, banker och myndigheter för att identifiera och begränsa dessa flöden. Erfarenheter från arbetet mot andra typer av bedrägerier lyfts fram som ett exempel på att denna strategi kan ge effekt.

Ingen skattehöjning – kanalisationen i fokus

Det tydligaste beskedet gäller dock skattenivån. Wykman klargör att det i dagsläget inte finns några planer på att höja spelskatten.

Motiveringen är att en högre beskattning riskerar att försvaga den licensierade marknaden och därmed öka attraktionskraften hos olicensierade aktörer. Regeringen tycks därmed prioritera kanaliseringsgraden framför kortsiktiga skatteintäkter.

Samtidigt signaleras en försiktighet i regleringsarbetet i stort. Sverige bör enligt Wykman inte gå fram för aggressivt, utan säkerställa att nya åtgärder är väl avvägda och inte slår fel mot den lagliga marknaden.

Öppnar för justeringar i framtiden

I diskussionen om framtida åtgärder öppnar Wykman för att på sikt se över exempelvis bonusregler och andra villkor för den licensierade marknaden. Men ett sådant utrymme förutsätter enligt honom att kontrollen över pengaflöden till olicensierade aktörer förbättras.

Resonemanget speglar en bredare strategi där arbetet mot den illegala marknaden ses som en förutsättning för att kunna göra den reglerade marknaden mer attraktiv.

Även frågor som rör kompetensförsörjning och möjligheten för bolag att etablera sig i Sverige lyfts som delar av att stärka konkurrenskraften i det svenska licenssystemet.

Internationellt samarbete med FATF

Arbetet sker också i ett internationellt sammanhang. Enligt Wykman har branschorganisationen BOS samarbetat med Financial Action Task Force i frågor kopplade till kreditspel och finansiella flöden, särskilt med fokus på illegala aktörer.

Sammantaget pekar regeringens linje mot en mer riktad strategi, där finansiella transaktioner och kreditgivning står i centrum, snarare än bredare tekniska blockeringar.

Betydelse för svenska onlinespelsmarknaden

Wykmans besked pekar mot ett tydligt skifte i den svenska spelpolitiken. I stället för att använda skatten som primärt verktyg riktas fokus mot att kontrollera kreditgivning och finansiella flöden.

Det kan få stor betydelse för marknadsdynamiken. Om regeringen lyckas begränsa betalningar till olicensierade aktörer stärks förutsättningarna för den reglerade marknaden, utan att ytterligare belasta licensierade bolag med högre skatt.

Samtidigt innebär inriktningen att trycket i högre grad flyttas till banker, betalningsleverantörer och andra aktörer i det finansiella ekosystemet. Hur effektivt detta kan implementeras i praktiken återstår att se, särskilt givet de tekniska och juridiska utmaningarna som ofta följer av sådana åtgärder.